Söndag förmiddag. Helmulen dag. Fuktigt. I tallen utanför lyser vattendropparna som pärlor. Det är mörkt ute, fast det är dag. Det passar att tända ljus idag.
Jag har lite planer. Inget stort. Mer pyssligt och omsorgligt. Ta hand om kisse. Ta hand om mig. Ta hand om mitt hem.
danajergefelt.com
gestaltterapeut, skrivare, sångare, diktare, tidigare tal/specialpedagog
9. november er fà¸dedagen min! Då vart eg 21 år. Du tykkjer nok ikkje det er so mykje, men eg tykkjer det er altfor mykje. Helst skulle eg vore 8 år igjen. Kanskje 10. Ikkje meir enn 12, i alle fall.
Poenget er at eg tykte det var fint at du skreiv eit poetisk og ”vattendroppiskt” og ljos-tennande innlegg just den her dagen. Om å ta hand om seg sjà¸lv og katten og heimen.
Det var fint.
God betring!
Hej Kristin och stort grattis i efterskott!
Du är nog inte ensam om att känna att det är för mycket. Min dotter och hennes vänner är 24 och de tycker det är för mycket med. Så det blir bara värre för dig då, ingen tröst där att hämta…
Själv är jag nöjd med att bli äldre. Jag tror man har alla åldrar i sig i hela livet oavsett den biologiska åldern. Då finns mer och mer att välja på ju äldre du blir. Du får ett helt spektrum av åldrar och färger och känslor att välja mellan.
Vad bra att jag skrev poetiskt på din dag! Jag kände väl på mig att det var en särskild dag!
Hoppas du får ett fint och händelserikt år med många spännande möten med andra människor. Kram!
Å! Det er ein fin tanke! – at ein har alle aldrar i seg.
Det kjem eg aldri til å glà¸yma. Takk for livsvisdomen!
Og god sundagskveld til deg 🙂
Tack detsamma!