Jag somnar med de jylländska rösterna från filmen i öronen. Nu har jag i alla fall sovit ordentligt, så att jag är beredd för min långkörning hem. Jag har hela dagen på mig och kvällen med om jag vill.
Jag kan stanna var jag vill och har inte bråttom genom den sista biten genom Danmark, före Helsingà¸r. Jag har aldrig åkt den vägen förr. Men vädret är ju bara piss, nu regnar det ännu mer. Kanske kommer jag åka genom Hillerà¸d, om min vän där har läst sin mejl och är hemma. Och kanske stanna i Fredensborg med. Där kan det finnas något spännande för mig möjligen.
Alltså det här vandrarhemmet är inte som andra, här är en toa utan toapapper, med duschen i samma utrymme som handfatet, väggar utan krok till handduken… Jag valde mellan att lägga handduken i handfatet/på toalocket/på skräpkorgen/på golvet… ha ha det här vandrarhemmet är verkligen som ett skämt…. jag skrattade i alla fall högt av det. Nu ska jag uppför den smala, branta trappan till det minimala köket med 10 saker av alla glas, fat och bestick. Fast siffran på hyllorna och bestickaskarna stämmer inte med innehållet. Jag såg inte 10 stycken av en sak någonstans. Mycket förvirrande. Här finns ingen inlevelse med hur det är att vara gäst och bo så här. Ingen värme och omsorg heller. Tur att jag ska åka strax.
Den här delen av mitt danmarksäventyr kan jag nu lägga bakom mig. Fast rösterna från deltagarna på kursen klingar i mig som röstminnen, pappren jag har ligger osorterade, budgeten är överskriden, en massa minnessaker finns kvar med. Jag har varit i Århus i tre veckor. Jag blev inte fäst vid staden. För mig är det havet, stränderna, klitterna och bokskogarna i Danmark, som jag värdesätter högst. Och landskapet, både det platta, ensliga och det böljande åkerlandskapet.
Sedan får jag fokusera på att komma hem till kisse, det blir bra. Och träffa Micke och hans flickvän. Och åka upp till Norrland, så fort jag bara kan. Och så prata svenska med svenskar. Hm…