Jag har gått omkring som i en bubbla hela dagen. Inte ens att träffa mina elever har hjälpt att få mig mer närvarande. Det är inte bra alls. I vanliga fall är det min bästa medicin, att arbeta och vara i kontakt.
Kisse gör allt för att få min uppmärksamhet, han kliver över datorn och mina händer när jag skriver och han gnuggar sig gossigt mot mig. Fina kisse! men inte just nu…
Jag suckar. Idag är en tung dag. Och ändå har jag det också bra, med stora planer för framtiden. Tänk allt som ska hända!
Jag ser på ekar på väg hem med bussen. Tycker inte om ekar. Hör fågelkvittret och bryr mig inte. Gläder mig inte åt något. Inte ens danskan känns rolig. Inte än i alla fall. Hoppas det blir bättre sen.