Nu packar vi för att resa norrut till vårt hus. Det blir första långresan med nya bilen. Eller ”pilen”, ska jag kanske kalla den för, snabb är den. Vi har med oss en gammal snickarbänk som jag fått från en skola, som köpt nya. Bänken ska stå i källaren.
Å, vad jag längtar. Vi ska göra ett stopp i Gävle och hämta en gräddsnipa och en sockerskål i perfekt skick. Blått band, såklart! Samlandet är märkligt. Jag vill ha finare och finare delar. Porslinet är ju för sjutton minst femtio år gammalt. Och ändå vill jag att det ska se nytt ut.
Jobbet har varit särskilt bra de sista dagarna. Jag använder mig mycket av Bamse där och idag hade jag med en serietidning som vi turades om att läsa med olika roller. Jag hade tagit en hög tidningar från en påse i klädkammaren. De var från 1984! Vad tiden går. Avsnittet handlade om Bamse som jobbade i skogen medan Brummelisa var hemma med tre barn och gjorde ”ingenting”. Hon ville träffa andra vuxna att prata med och Bamse erbjöd sig att vara hemma och de bytte jobb för en dag. Ja, gissa hur det gick. Han brände gröten tre gånger. Middagen blev stulen. Han sydde ihop Nallemajas klänning med byxorna osv. Slutet blev att de båda föräldrarna turades om att vara hemma och att gå till jobbet. Jag gillar Bamse!
I vår familj går alla till sina jobb nu. Äntligen har ungarna arbete båda två.