Ett, två, tre….

…. på det fjärde ska det ske, på det femte gäller det, på det sjätte… SMÄLLER DET!

Idag är dagen med Mozarts Requiem. Klockan 17 står jag och alla andra i kyrkan i Handen och låter de första tonerna klinga till orden: Requiem aeterna dona…. Sedan slutar vi inte förrän en timme senare med …cum sanctis tuis i aeternum, quia pius es.

Hoppas någon spelar in detta stora verk. Fast det låter säkert allra bäst i ett där-och-då. Musiken får tona ut och leva kvar i sinnet och minnet sen på alla musiker, körsångare och publik.

Det pirrar i magen och i hela kroppen på mig. Oro och spänning och oförlöst allvar och glädje. Hoppas verkligen att det kommer bli bra. Hoppas, hoppas!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.