Mörkret närmar sig sakta.

Mörkret börjar krypa sig inpå livet på kvällarna, samtidigt som solnedgångarna kan vara vackra. Värmen är god fortfarande. Jag såg en bild från tågvintern i tidningen idag och det kändes helt malplacerat att det ligger i framtiden, att det kommer ännu en vinter, att marken och grönskan ska täckas och frysa till om bara tre-fyra månader. Det känns overkligt. Bäst att njuta nu av det som är hellre. Tids nog kommer andra tider.
Tiden nu och här är fylld av projekt. Och så är jag hemma och läser. Har inget spännande liv alls. Inga kärleksbrev kommer intrillande. Inga spännande män i sikte. Men det är ok. Jag hittar annat istället. Goda, fina vänner. Läsningen. Spännande utmaningar till min inre utveckling. Vissa saker känns mer oviktiga och andra saker träder fram. Någon rörelse finns det i mig. Skönt. I min takt. För att jag vill. Klarhet och lugn. Och ibland i blåsväder och dimma. Som vädret. Som det ska vara.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.