Håll ut. Eller släpp.

Jag har gått i baklås nu känns det som. Har så mycket att göra, så jag vet inte var jag ska börja. Vill eller ska. Måste eller önskar. Behöver eller är tvungen. Språket är lurigt. Med olika nyanser. Som olika färger, som ger olika tryck och utfall.
Att prata mer positivt är alltid bäst, för hela ens organism. Med språket tänker jag och orden ger hela mig ett tryck eller stöd. Hur är jag bäst stödjande för mig själv idag?
Jag vill mitt bästa.
Ta en sak i taget. Skriv en lista. Gör det som känns mest pockande.
Hur vet jag vad som känns viktigast? Var finns energi? Vad vill jag?
Tvättar. Lätt.
Städa. Nä. Jo, som avledning.
Handla. Ja, sen.
Bestämma namn på firman, betala avgift och göra hemsida. Vill. Behöver hjälp. Har inte tänkt klart. Ska det vara .com eller .se? Såna förhållandevis små beslut är svåra för mig.
Här ligger en massa energi obrukad och fast i obeslutsamhetens träsk. Jag tycker inte om att vara där. Och det är jag. Fast. Se vad språket gör, vilken makt språket har över mig. Jag märker det. Jag känner det. Jag får ta makten över språket istället.
Kan gå. Kanske. Sen. Jag är inte där än. Jag håller fortfarande på att smaka på orden. Inget känns rätt för mig än så länge. Tills dess – håll ut. Eller släpp!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.