Jag var ute på lördagskvällen istället för att sitta hemma och vänta på bättre tider… Tillsammans med en kompis gick jag på dans. Vi kände en som skulle spela storbandsjazz där. Och så var det vanlig dansmusik med. Jag ville dansa. Det var länge sedan jag var ute så. Men jag tyckte inte det var roligt alls. Att stå och hänga där och vänta på att bli uppbjuden var inte kul. Jag tänkte att det kunde vara bra att känna hur det känns. Nu vet jag. Obehagligt. Så blev jag uppbjuden. Och genast så tryckte han mig nära och flirtade med mig och ville veta om jag var ensam och så. Likadant med nästa dansör. Jag ville ju bara dansa. Inte bli uppraggad och prata om mitt liv. Nej. Det jag uppskattade mest var att lyssna på storbandsjazzen. Och titta på de som dansade där till den musiken, vad duktiga de var. Så proffsiga!