Det mesta är bra.

Räkningarna är betalda och klara. Bra.
Videon/dvdn uppställd och inkopplad. Bra. (Fast jag kan inte använda den än bara.)
Kameran SKA packas upp idag. Den är ju i alla fall snyggt blå, ser jag. Bra.
Kisse ligger mätt och belåten här bredvid mig. Bra.
Det är en dag kvar på arbetsveckan, ska på utflykt hela dagen i morgon. Bra.
Mycket är bra.
Lite är inte bra. Det blir väl bättre med tiden. Om tio-tjugo år sådär…
Jag märker att jag håller andan ofta. Kanske skulle jag komma ihåg att andas mera till att börja med. Fast det är väl inte så konstigt att det är så med mig just nu. Jag är både spänd och rädd för vad som kan hända i min närmaste framtid. Jag står inför ett viktigt vägval. Och snart kommer min diktbok ut dessutom. Det glömmer jag bort emellanåt.

Missade du också den nya serien Små barn – stora rättigheter så kan du se den här på webben.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.