Det är varmare både ute och inne. Jag klädde mig varmare ute med. Och så tog jag mig ett skönt bad idag. Goda nyheter värmer också inombords. Jag blir alldeles pirrig och nästan feberhet av spänning. God spänning.
Kanske blir det för snabba kast mellan olyckor och lyckor. Hänger jag med i svängarna? Eller trängs det ena bort av det andra? Jag behöver stöd i båda delarna. Olyckor drar mig neråt. Lyckan får mig att sväva och flyga iväg. Att ha någon eller några som kan hålla mig i handen blir särskilt viktigt då, för att hålla mig kvar, grundad, på fötterna.
Jag har fortfarande mina uppgifter att göra, skriva klart projektet i danskan, göra mina jobb-uppdrag, skriva mera, ringa, fixa det ena och det andra. Det är många olika listor att ha koll på. En i skolan, en med praktiska göromål hemma, en med kreativa andra uppdrag, en lista med saker att handla, en med danskauppgifter.
Nej, jag klagar inte. Jag är glad för att mitt liv börjar få mer innehåll, inte bara tomhet och trista, grå plikter och måsten. Hoppas jag klarar av allt.