Idag är jag slö och sover och läser. Arbete med huset pockar på och jag vill inte riktigt. Hämta upp ved, kanske såga lite. Måla över fuktskadan i sovrummet med spärrvitt. Hämta grus åt grannarna. Banka ner markeringar vid diket, så att jag vet var jag ska ploga infarten i vinter, om det är snö när jag kommer hit nästa gång.
Fönsterblecken som var fel, är bytta. Nu är det jättebra, som det ska. Och nyponbusken i höstfärger harmoniserar med fönsterfodret.
I rabatten har kärleksörten hunnit bli lite rodnande. Och kisse går i markerna och har det bra.
Jag har ett jättefint hus. Det är mycket kvar att göra med det. Och mycket är gjort, som jag kan njuta av att titta på.
Vilket underbart smultronställe du har. Jag har köpt mig en kolonistuga i skarpnäck det är mitt andningshål.
Ha en skön helg.
Ja, jag är verkligen tacksam för mitt hus här. Utom när det händer saker som måste tas hand om och kostar mycket pengar. Då skriker jag mest! Visst är det fint att ha ett ställe och vara nära jorden!
Vill berätta för dig att jag lyssnar ofta på när du sjunger , du öppnade en dörr, den suger tag i mig med så mycket smärta…och en viss glädje!
Den är väl inte det gladaste sången jag gjort direkt… Tack för att du tycker om den! När jag hittar en mecenat ska jag spela in alla mina sånger ordentligt.
Underbara bilder att bevara när du är hemma igen.
Jag saknar att bläddra i ett fotoalbum. Kanske är det dags att göra papperskopior igen…