Att ha en offentlig blogg och hemsida, kan vara både roligt och trist. Roligt att bli läst, kommenterad och uppmuntrad.
Trist när det är människor som inte vill mitt bästa, utan bara är nyfikna på mitt liv och kanske oroliga för vad jag ska skriva. Jag får stå ut med det. Hemsidan är offentlig och ska fortsätta vara det. Så du som är orolig, kan fortsätta vara det eller sluta läsa. Och du som gläds åt mina ord och tankar, kan fortsätta vara lugn och intresserad.

En dag är vi borta
En dag är vi borta från denna jord
En dag är vi som stoft i denna världen
En dag är vi inte ens i minnet hos någon levande
Bortglömda
Utsuddade
Lämnade

”Vad gör det om hundra år?”
Inte ett smack
Inte ens en darrning går genom våra kroppar
Inte bryr vi oss om det då
Inte ens ett vresigt hundskall kan väcka oss ur den eviga sömnen
Inte en enda sur blick eller trista ord når fram

Nej, då är vi i vila
Vi är i ro
Resting In peace
Sover gott
Leker kanske däruppe i himlen
Utan agg, utan tagg, utan sår

Vem vet?
Jag vet
Du vet
Att en dag är vi borta från denna jord

Bilen var verkligen lortig efter en lång, blöt, snötöad, smutsstänkt resa på E4:an. Behövde leta fram alla saker jag har till biltvätt och åka ner till självtvätten då. Inte bra att vänta med det.
Så inser jag: Jag har råd att betala för en maskintvätt. Bilen börjar bli gammal och det är viktigare att den är ren, än handtvättad. Sagt och gjort! Ner till stora bensinmacken!
Köper dyraste tvätten. Mannen i kassan instruerar mig. Han litar inte riktigt på mig, jag sa att det var nog en tio år sedan sist jag körde in på en biltvätt. Och faktiskt! Mannen kom ut till tvätten för att vinka in mig och kolla att jag gjorde rätt. Vilken service!
Det var himla tur att han kom ut dit, för jag gjorde fel direkt; höll foten reflexmässigt på bromsen och det skulle jag inte gjort. Bara släpp taget, låt bilen dras igenom. Så var det!
Tänk om livet är likadant? Bara att släppa och följa med? Inte bromsa och spjärna emot? Vad enkelt jag skulle ha det då. Och sen, dörrarna öppnas och och fram kommer jag till ljuset, ren och fin, som ny! Som en care wash.

Jag har tidigare skrivit om veckans dagar. Nu märker jag att dagarna går fortare än förr. En vecka ryker iväg som en raket ut i rymden. Det tar liksom längre tid att sköta mitt hushåll, med städning, matlagning, att handla, diska och tvätta. Och tvätten ska hitta tillbaka på sin plats på hyllor och lådor, det kan ta riktigt lång tid att ordna med det. Tur att ingen klagar på att högarna ligger framme ganska länge.

Måndagar är inte alls som förr. Nu är det lugnt. Fast jag går upp tidigt, oftast för att träna på rehabgymmet, om jag har träningskort där. Sen gör jag vad jag vill eller ingenting. Kanske ringer jag någon om något som kräver kontorstidsöppet, eller checkar upp något som dykt upp under helgen. Jag brukar se veckans avsnitt av Själens röda rum med. Den serien är så bra. Den tar slut snart. Då blir det tomt på måndagarna.

Tisdagar är sovmorgon om det inte är något som jag ska upp till. Tisdagar… de bara är. Kanske kommer posten med något. Eller inget. Varannandagspost är verkligen trist. Det finns ingen ordning alls med det längre.

Onsdagar, det är en bra dag att handla på. Jag handlar numera så sällan som möjligt. Men ibland måste man ju bara. Jag hälsar på mamma också. Det är väl inget särskilt som händer här heller. Ingen lillördag.

Torsdagar, absolut en pannkaksdag. Om jag kommer ihåg det. Faktiskt glömmer jag lätt bort att det är torsdag. Jag är vilse i pannkakan så att säga, dagarna är svåra att hålla rätt på så här sent i veckan.

Fredagar är också numera en rehabträningsdag. Fast inte den här veckan. Jag har varit sjuk några dagar och har inte kommit tillbaka till vardagsträningen. Och så hälsar jag på mamma i vanliga fall. Till middag brukar jag hålla mig till pommes frites med broccoli och något mer. Vanorna sitter fast som bara den. Tv. Känslan av ledighet är stark, även om jag ändå är ledig alltid. Fast igår satt jag mest och såg på tv. Bra film, ovanligt spännande. Och fredagshumor. Ja, jag är ganska ytlig.

Lördagar, då har jag glömt igen vilken dag det är. Jag kan sova hur länge jag vill. Och sitta på balkongen i solen, om det nu passar. Idag var jag ute på solpromenad med mamma. Tänk att jag aldrig varit ute med henne, bara hon och jag. Det var så himla fint. Hon var glad. Jag vattnar faktiskt alltid blommorna på lördagar. Men jag har ingen särskild lördagsstädning. Det blir när det faller mig in, eller när barnbarnet tycker att hon vill tjäna lite extrapengar.

Söndagar, tja, förr gick jag till kyrkan och sjöng. Numera är det annat som händer. Ingenting särskilt. Åker till mamma. Tänker inte ett dugg på skola eller att planera veckan. Tänk, det bara släppte. Poff! Så var jag pensionär. Jag fyller på min medicinlåda på söndagar. Jag tittar på någon serie som morgon-tv. Imorgon ska jag titta på en lägenhet på Värmdö, reka lite inför en flyttning från min nuvarande lägenhet. En vacker dag framöver kommer jag flytta. Jag är i startgroparna.

Så har ännu en vecka gått. Märkligt fort. Och januari och februari har gått. Snart mars med. Jag har inte gjort något av det jag ville göra som pensionär. Livet blev fyllt av annat. Jag vet inte hur framtiden blir heller. Vem vet det förresten?

Jag har planer att resa norrut. Men jag kan inte stanna så länge i taget. Får åka oftare istället. Orka köra. Eller ta tåget. Fortsätta rensa ut mammas saker som jag har tagit hem. Det kommer ta tid. Mina egna saker är satt på vänt. Danmark. Flytta. Rensa i mina förråd. Jobba. Spela in min musik. Resa dit näsan pekar och när jag vill. Baka med alla sparade recept och receptböcker i lugn och ro. Det var inte så här jag tänkte mig framtiden, men så blev det, och det är en viktig tid det här också. Varje dag är viktig. Och ensamt annorlunda än jag någonsin trodde det kunde bli. Saknar en kärlek, en sann god vän att vara nära. Det gör jag.

Jag räknar dagarna hur lång tid Ukraina har varit utsatt för invasionen av Ryssland.
17 dagar idag. Där spelar veckodagarna ingen roll. Varje dag är en förlorad dag i människornas liv.
Torsdag, fredag, lördag, söndag, måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag, måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag. Idag.

Och som mamma sa: ”Det är hemskt med krig!” Hon vet, för hon har själv varit barn i krig.