En timme eller två i sommaren.

beskrivning

Dags att ge er sommarläsare från Sverige, Danmark, Finland och Norge något mer att tugga på här… Sitter ute, för som tur är fläktar det också. Annars hade jag inte varit här, utan i källaren… haha… där är det som svalast.
Vilken sommar! Säger alla! Vilka brandhärdar! Vilka hjältar som bekämpar eldarna! Vilken badtemperatur! Vilken sol! – fast samma som alltid. Typiskt med denna solsommar på ett sätt, när jag inte alls får sola utan värsta solskyddsmedlet och det vill jag ju inte använda, det är så mycket kemikalier i det som sedan når vattnet. Hellre är jag i skuggan, den goda skuggan. Björken här har vissnat, utom en kvist, som fortfarande är grön. Vidunderlig livskraft!

beskrivning

Sen fungerar inte hjärnan som den ska i värmen alltid: Jag var på väg en sväng till affären nyss. Plockade bort mitt block, pennan, telefonen från altanbordet, för att lägga in det i köket. Sedan, när jag har låst upp bilen, då inser jag att sakerna fortfarande är kvar i handen. Hahaha… jag får skratta åt mig själv, jag bjuder på det! Är det inte värre än så får jag vara glad.

beskrivning

Jag är glad över att jag ÄNTLIGEN gjort slag i saken och köpt en liten båt. Tyvärr blåser det för mycket just nu för att vara ute i den, för jag har ingen motor som fungerar. Behöver en motorkunnig hjälpare här. Men några dagar har jag rott ut och lagt mig vid en sandstrand i närheten. Jag övar på att förtöja, kasta ankar, komma i och ut båten. Ett stort blåmärke och en klump inuti, satte jag på låret. Det fattas en bit relingskant och just där skulle jag hoppa i från sandstranden. Dumt val! Nu sitter minnet av det kvar i kroppen. Jag ska aldrig göra så mer. Och så ska jag laga kanten med nytt kantband. Det är sånt man får göra som båtägare: Fixa med sin båt! Och inte vet jag om jag kan ha den nästa sommar, det vet bara den store guden som har livet i sin hand. Eller livsödet. Eller nåt. In shallah! Om Gud vill.

beskrivning

Tankarna på livets mening och existensen finns som alltid närvarande på ett eller annat sätt i mitt liv. Just nu läser jag dikter av gestaltterapeuten och författaren Seán Gaffney. Hans ord når in som en stånghammare i mig. Och han ger bilder av sin barndom, som liten pojke på Irland, med familj och nära släktingar. Betydelsefulla minnen som ger de fragment som han delar med sig av. Jag blir så berörd.

Dessutom mediterar jag varje dag. En god vän tipsade om tjugoen dagar med meditation med Oprah Winfrey och Deepak Choopra. Mycket vilsamt och hjärnan får sin gymnastik här. Tankar ska tänkas och kroppen känner både sorg och hopp. Jag vaknar varje dag nu och ser fram mot nästa meditationspass. Härligt att ha lediga dagar och tid att tänka klart det jag behöver. Dessutom använder jag sommaren till att förändra vanor jag har, till det bättre. Ett steg i taget. Lite här och lite där. Hoppas jag hinner skaffa mig nya vanor som är mer kreativa för mig.

beskrivning

Denna bild är inte min. Fick den av min syssling i USA.

Nytt jag gör är släktforskningen på nätet. Jag gjorde DNA-test och började göra ett släktträd. Nu år jag ungefär vid 1600-talet och någon gång vid 1500-talet, men hur säkert är det? Njä… inte om man ska lita på andras släktträd. Jag är av naturen skeptisk. Det är en bra egenskap att ha i släktforskningen. I morgon ska jag träffa ett par sysslingar. Det är ju verkligen en rolig biprodukt av det hela, att få kontakt med sina inte direkt så nära släktingar, men ändå så att vi har en gemensam tråd att prata och värna om. Min farmors hembygd står fram på ett särskilt sätt, mer nu när jag känner det förgångna. Trakterna här ikring mitt hus är delar av mina rötter. Det var en ny upptäckt för mig. Det är tryggt med rötter. De håller i oss och håller av oss i bästa fall. Och ändå är det så svårt.

beskrivning

Nu är det svalare i köket och jag håller på att baka bullar. Sommarkanelbullar. I min gula, fina bakskål som jag köpte på loppis förra året i Östersund och som kommer från England. En patenterad skål, som jag alltid har önskat mig. Jag är så glad i den!
Idag provar jag att baka med 25 % mindre jäst. Jag hade inte mer. Jag tror det fungerar ändå. Fast det är egentligen för varmt att baka. Degen klibbar fast i bordet, trots att den är perfekt. Men jag vill ha bullar, så det får gå.

beskrivning

Nu ska jag strax välja passande bilder till dagens epistel. Jag tar jättegärna emot hälsningar från dig som läser på min sida. Men jag förstår att en del vill vara anonyma. Fast varför det? Är du min vän så kan du kanske säga något? Är du inte min vän, varför hänger du då här? Hahaha… Och känner vi inte varandra än, så kanske vi kan bli vänner. Eller hur!
Ha en bra dag i värmen, var du än är i världen och vem du än är.

beskrivning

Till sist mitt nya motto:
En bra dag är en bad-dag!

Namaste!

Mot nya… någonting.

Bra datum att köpa båt! Den sjuttonde i sjunde.
Här är sjösättningen:

beskrivning

Och här styr jag ut mot nya mål, upptäckter, upplevelser och annat som jag ännu inte är medveten om.

beskrivning

Det ska bli SÅ KUL! Min första båt! Tänk att jag vågade köpa en.
Bara att kasta sig ut i böljan den blå eller grå eller nåt.
Båten ska pimpas. Och döpas. Vad ska den då heta? Det är en han eller den.
Så mycket vet jag.
Jag har en motor till den, men först ska jag bara vara i Båten.
Utan stress och hets för sånt klarar jag dåligt.
Nu är det vattnets kluckande jag vill höra. Så ljuvligt!

Släkten följa släktens gång.

“Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följa släktens gång.”
ur Psalm 297, Härlig är jorden, vers två.

beskrivning

Jag fortsätter att släktforska. Min nyfunna USA-sysslings spår ledde till häxförföljningarna. De drabbade Ångermanland 1674-75 bl a på grund av ovanligt nitiska präster, makt, angivelser, missväxt i dåtiden runt om i Europa. Att läsa om detta och besöka Häxberget och Torsåkers kyrka, där de dödsdömda fick sista nattvarden är mycket berörande och smärtsamt, trots alla år som gått. Deras anhöriga hejade på och piskade fram dem upp till Bålberget, där de skulle halshuggas, brännas och sedan sänkas ner i Lesjön.
Jag undrar vad Jungfru Maria kände när hon såg masspsykosen i kyrkan. I Guds namn? Nej!

Jag vet att det förekommer fortfarande, på andra sätt, att vi vill ha bort de som är oliktänkande eller annorlunda. Vi människor kan fortfarande vara grymma mot varandra. Vad förändras egentligen? Jag är rädd. Rädslan finns här i mig.

Att nazism frodas på vissa ställen i Sverige är en utveckling i tiden, som möjligvis närs av unga människors behov att bli sedda, ha makt och med en vilja att skrämma och skada andra, när inget annat lyckats. De lyckas. Jorden är inte alltid härlig.

beskrivning

Jag läser i kyrkoböckerna framförallt från Råneå, på sidor där mina förfäder har lämnat spår. Nitiska präster, fast på ett annat sätt, har haft som uppgift att skriva ner alla som föddes, av vilka, årtal och datum, dop, vigslar, vittnen, husförhör och resultat, dödsdatum, åldrar, var de bodde och tja… vad mer?
Det gör så ont att läsa om fattighjon, fattighus och ordet fattig, bredvid mina och andras förfäder. Vad fanns för sociala nätverk egentligen? Empatin fanns tänker jag, det måste ha gjort ont i dessa präster också, som fick besöka dessa fattighus och fattiga hem och sedan gå hem till sitt.
Jo, fattigdomen finns också idag. Den ser möjligtvis annorlunda ut. Men den finns, ihop med en andlig, social och ekonomisk fattigdom.

Jag vill tro på bönens kraft. I en sångbok från 1553 sjunger vi, då som nu:

beskrivning

Herre, förbarma dig över oss.
Förbarma dig över oss.
Herre, förbarma dig över oss.

Make You Feel My Love

Make You Feel My Love av Bob Dylan

When the rain is blowing in your face
And the whole world is on your case
I could offer a warm embrace
To make you feel my love

When evening shadows and the stars appear
And there is no one there to dry your tears
I could hold you for a million years
To make you feel my love

I know you haven’t made your mind up yet
But I would never do you wrong
I’ve known it from the moment that we met
No doubt in my mind where you belong

I’d go hungry, I’d go black and blue
I’d go crawling down the avenue
Oh, there’s nothing that I wouldn’t do
To make you feel my love

The storms are raging on the rolling sea
And on the highway of regret
The winds of change are blowing wild and free
You ain’t seen nothing like me yet

I could make you happy, make your dreams come true
Nothing that I wouldn’t do
Go to the ends of the Earth for you
To make you feel my love
To make you feel my love
To make you feel my love

beskrivning

FJK.

beskrivning

Igår var jag och lyssnade på FJK. De spelar så bra och har sån humor. Kändes varmt och gott att vara där och kramas lite. Hemresan var vacker i solnedgången och med blänk över älven. Tänkte när jag var där att jag kanske är släkt med publiken med. Mina förfäder är ju från Ångermanland. Och Norrbotten. Och från Småland. Och Norge och Danmark. Och baltländerna. Och Polen och Ukraina. Och Tyskland, Holland, Belgien och därikring. Och Irland, Skottland, Wales och England. Och var europeiska judar. Jag är en helsvensk europée med andra ord! Dessutom emigrerade många i släkten, så den finns även i USA. Och i Australien.
När jag tänker på hur vi har våra rötter i så många olika facetter, blir det svårt att se sig själv som ren svensk. För det finns inte. Vi är människor helt enkelt. Med olika religioner, kulturer, vanor, åsikter, sångröster, musiksmak, dna, inkomster och utbildningar.

beskrivning

Jag släktforskar och gräver mig ner i den norrländska myllan, som sedan spred sig över till USA. Jag har funnit två sysslingar i USA. Eller de fann mig. Jätteroligt. Kanske packar jag trunken och reser dit. Har sån lust att få se Esalen med. Det är så mycket som jag inte har gjort med mitt liv, i mitt liv. Än. Det blir som en existentiell resa med, där jag just nu känner mig som en främmande fågel, som ännu inte funnit sitt bo. Undrar vad det står för? Något att utforska mer vid tillfälle.

Morgonpysslet blev att fixa till min skivspelare som inte ville snurra. En Sonab 55 S. Från 1975 ungefär. Tack vare en god vän och bilder, så kunde jag laga den. Remmen hade ramlat av. Ny förstärkare uppackad. Bara nya högtalare behövs nu. Det går nog att ordna.

beskrivning