mina jobb

Jag är lågstadielärare, specialpedagog, talpedagog och gestaltterapeut.
Att arbeta med barn är det bästa jobbet som finns!
Jag har arbetat i skolan sedan 1977. Jag har min grundutbildning som lågstadielärare. 1992 blev jag specialpedagog, med inriktning komplicerad inlärning, 60 poäng. Den utbildningen var en förutsättning för att få gå påbyggnadsutbildningen på 20 poäng i ”Tal- språk och kommunikationshinder”, som jag gick våren 1998. Under år 2001 och 2003 gick jag ytterligare påbyggnadsutbildning ”Grav språkstörning” på 20 poäng och nu har jag en fil kand i specialpedagogik.
Jag har gått kurser i teckenkommunikation, Tecken till tal, men det är så lätt att glömma om man inte använder tecknen jämt.
Med lekarbetspedagogutbildningen i Uppsala 1997, kändes det som om en bit föll på plats i mitt lärande. Lekarbetet passar väl in i mitt arbete som tal/specialpedagog.
Lek- språk- och tankeutveckling hör ihop.
Man blir aldrig färdigutbildad i det här jobbet. Det finns alltid mer att lära sig.

Jag är examinerad gestaltterapeut, utbildad på Nordisk Gestalt Institut i Danmark.
Jag har också gått en 2-årig fortbildning på GestaltAkademin.
Du kan gå i terapi hos mig. Jag har handledning av erfarna gestaltterapeuter. Jag arbetar också gestaltterapeutiskt med drömmar. Läs mer på Dana gestaltterapi.

Barns språkutveckling
Det är en förmån att få träffa och arbeta med barn.
Och vi som träffar och arbetar med barn och följer deras utveckling, har alla nytta av att förstå hur både komplicerat och stort det är att lära sig prata, tänka och förstå. De flesta barn tillägnar sig språket, utan att fundera så mycket på det, det bara finns där, steg för steg… Så vad gör då ett litet barn, i samspel med andra? Barnet jollrar, lyssnar, låter och härmar ljud (fonem) som sätts ihop till en stavelse (morfem), hör och gör skillnad mellan olika stavelser, kopplar ihop innebörder (semantik) i ord och gester och uttrycker orden (pragmatik), munmotoriken (praxis) utvecklas och gör det möjligt att uttala fler och mer komplexa ord, ettordsatser blir tvåordssatser, barnet leker och utvecklar sitt tänkande (kognitivt) får med modersmjölken in hur det ska låta i språkmelodin och med olika tryck (prosodi), meningsuppbyggnad (syntax och grammatik), och lär sig förstå (impressiv kunskap) och säga (expressiv kunskap) fler och fler ord (vokabulär). Det kan så småningom förstå vad som menas i språket i mer abstrakt mening, barnet kan sjunga, rimma, ramsa och leka med språket, både med riktiga ord och med nonsensord, skämta, kunna gåtor, fantisera, berätta vad det vill, om något som har hänt, om nuet eller framtiden, bli förstådd, resonera, m m. Barnet ser och hör att ett ljud kan vara en bokstav, lär sig läsa och skriva och … Men så finns de barn, som fastnar i en utvecklingsfas eller flera och som kan ha en försenad eller störd språk- och talutveckling. Detta påverkar ofta människans liv upp i vuxen ålder, både yrkesmässigt och socialt. Logoped Barbro Bruce uppger att runt 3 % av alla barn har någon form av störd språkutveckling.

Vad gör en talpedagog?
Talpedagogen arbetar i förskolan och i skolan, för att barn och elever med språk-, tal- och röstsvårigheter ska kunna erövra ett fungerande språk och få möjlighet att utveckla identitet, gemenskap, kunskap och inflytande.
Talpedagoger är specialpedagoger med en pedagogisk utbildning i botten, till skillnad från logopeder som har en fyraårig utbildning, med en medicinsk inriktning. Logopeder arbetar oftast på sjukhus. Vi samarbetar gärna.
Talpedagogen träffar barn och elever som har en försenad eller störd tal- och språkutveckling. Det kan t ex vara svårt att lära sig de språkljud som finns i svenska språket, det kan handla om grammatiken, att prata med en annorlunda ordföljd m m.
Talpedagogen arbetar för att förebygga läs- och skrivsvårigheter som ofta är en följd av språkliga svårigheter.
Talpedagogen arbetar bäst i nära samarbete med den övriga personalen, dels för att hitta barnen som behöver extra hjälp, dels för att kunna göra tillvaron så bra som möjligt för dessa barnen i deras vanliga verksamhet. Det är viktigt att vi tillsammans ser barnens starka sidor och bygger på dem.

Vad gör jag?
Det är viktigt att möta barnen på just deras nivå och utifrån deras behov. Jag lägger stor vikt vid att vi bygger upp en bra relation med varandra och jag kan kartlägga svårigheterna med olika tester om det behövs.
Jag undervisar elever med försenad eller avvikande språk- och talutveckling. Det kan röra sig både om att förstå och tolka språkliga signaler och om att uttrycka sig. Barnen kan behöva alternativa och kompletterande kommunikationssätt (t ex bildstöd och tecken till tal). Många barn har auditiva svårigheter, d v s de har svårt att höra och skilja på olika ljud, och kan ha uttalsfel. En del kommer till mig för talträning, t ex för att lära sig säga r i sitt flytande tal, använda tje- och sje-ljud, y eller att inte läspa eller göra tje-ljud när man säger s. Mungymnastik och spegel är viktigt här. Jag hjälper dem att bli medveten om ljud, hur det ser ut när man formar munnen, håller tungan, andas osv. Genom att använda synen, det visuella, genom t ex bilder och teckenalfabetet kan ett ljud bli tydligare. Jag träffar stammande barn. Jag behandlar inte stamningen, det får logopeden göra. Jag kan hjälpa eleven att träna olika sätt att stamma på och vara en som eleven kan vara trygg med och prata med om stamningen. Några barn kan ha s k talängslan, vill inte prata alls inför andra eller pratar tyst. Pratar man bara med vissa och är helt tyst med andra, kan det vara ett symtom på selektiv mutism. De barn som pratar med ytterst få människor kan också kunna träffa mig om de vill. En del har skenande tal, otydlig artikulering, nasalering, röststörningar som t ex heshet, särskilda språksvårigheter pga annat modersmål än svenska. Ja, listan med olika svårigheter kan göras lång. Upplever man att något av detta kan vara ett problem så kan man oftast få träffa mig. Alla tycker t ex inte att läspning är ett problem. Man måste vilja ändra på sitt tal själv. Det är viktigt. Och det viktigaste är inte att kunna tala tydligt, utan att bli förstådd, kunna förstå och vara nöjd med sig själv. Jag arbetar med språklig medvetenhet av olika slag. Att kunna leka med språket, rimma, ramsa och höra vad som är rimligt och orimligt är roligt. Att vi pratar med varandra, får ögonkontakt och bygger upp en god relation är en viktig del i mitt arbete. Att både kunna prata med och lyssna till varandra är viktigt.

Förut fanns Föreningen selektiv mutism med en hemsida. Den verkar ha gått in i tystnaden nu. Tråkigt, för den fyllde säkert ett behov.
Jag hoppas att i en framtid lära mig mer om selektiv mutism och behandling genom gestaltterapi. Finns det någon med erfarenhet av det eller av kontakt med talpedagog, skriv till mig och berätta.
Jag tar också emot dig som ur ett gestaltteraputiskt perspektiv vill undersöka mer om ditt sätt att kommunicera eller hur du avstår från det. Jag är privatpraktiserande gestaltterapeut. Det kan ju synas vara en paradox att gå i terapi och prata, om man har selektiv mutism, och då gäller det att hitta vägar som passar just för dig. Jag finns i Handen, två mil söder om Stockholm.
Läs mer på hemsidan: Dana gestaltterapi.

Lästips
Blom, Inger & Sjöberg, Malena (2000) Leva med språkstörning (Bilda Förlag)
Malena Sjöberg (2007) Ibland låtsas jag att jag förstår En bok om elever med språkstörning.
Tony och Sylvia Baldwin (1994) Selektiv Mutism in Children (studies in disorders of communication)
Jan Ringler (FoU 2005-4) Selektiv mutism och dess behandling med barnorienterad familjeterapi (beställs genom Utvecklings- och utvärderingsenheten, BUP, Stockholms Läns Landsting)
Pauline Wågström (2011) Om ett missfoster Om Paulina och hennes ensamhet med selektiv mutism och autism.
Torey Hayden skriver berörande psykologiska/pedagogiska romaner om sina möten med barn som inte talar och/eller har olika beteendestörningar.

Här är en länk till en artikel om en liten pojke med diagnos selektiv mutism, från 2005 ur tidningen Förskolan.

2 reaktion på “mina jobb

  1. Har hamnat på din sida när jag goglade språkstörning och talpedagog. Mycket intressant sida. Har en son 25 år med generell språkstörning graderad som grav. Jag är med i styrelsen i Talknuten och är intresserad av allt som rör språkstörning. Just nu undrar jag vilken utbildning en Talpedagog har ? Försöker utröna vilken person som är ”bäst” i elevhälsan, logoped eller talpedagog. Jag menar inte att det ena är sämre än det andra det bästa är givetvis om båda finns i skolans värld men idag får vi vara glada om det finns RÄTT stöd/något stöd alls i skolan. Men åter till frågan, den är viktig eftersom det i den utredning som blev klar förra sommaren http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/06/forslag-till-helhetslosning-for-elever-med-dovhet-horselnedsattning-eller-grav-sprakstorning/rekommenderar logoped i elevhälsan och jag tror att Talpedagogen är ett bättre alternativ eftersom Logopeden har svårt att omsätta utredningen i klassrumssituationen. Hoppas på svar.

  2. Hej Kristina!
    Vad roligt att du hittade hit! Utbildningen till talpedagog varierar med tid. Just nu tror jag den finns på universitetet. Om den finns. Den hette tal-språk-kommunikationshinder när jag gick. Då skulle man ha en utbildning som pedagog och specialpedagog innan. Idag är det nog annorlunda, jag har inte hängt med. Det finns nästan inga jobb alls för en talpedagog i skolorna numera. De finns i centrala stödteam oftare.
    I elevhälsoteam finns skrivningen att man ska specialpedagogisk kompetens. Ingenstans står det att det ska vara speciallärare/specialpedagog. Inte heller logopedisk kompetens. Däremot kan det ingå om skolan vill ha det på frivillig basis.
    Jag arbetar nu som speciallärare/specialpedagog. Gränsen är suddig för mig. Ibland har jag elever med behov av talpedagogiskt stöd. Det är inte uttalat att jag ska arbeta med elever med språkstörning. De får tyvärr inte den hjälp de behöver på många ställen fortfarande.
    Logopedens utredning är en vägledning för pedagogerna. Men den ska också omsättas i praktiken och där är en talpedagog en god förutsättning för det.
    Logopeder som arbetar med barn, lär sig vad som fungerar. Det är i alla fall min upplevelse. Bäst är det när vi kan samtala om hur det går för eleven, men det är sällan det sker i vanliga skolan, vi har brist på tid till kontakt på tvärs.
    Länken du skickade fick jag inte fram.
    Det var i en specialverksamhet jag arbetat tillsammans med logopeder. Det var toppen. Vi lärde av varandra. Men de var inte med i skolans elevhälsoteam. Vi behöver fortfarande strida för att alla elever får det stöd, de har rätt till.
    Hoppas jag har besvarat något av det du funderade på.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *