Äntligen har jag jobbat färdigt för ”i år” och nu väntar en sommar på mig. Kära nån. Igen! Ja, det är ingen självklarhet att få vara i årstiderna och få se ännu en.
Jag är trött, som vanligt. Jag åker upp till Norrland, som vanligt. Kisse följer med, som vanligt och tja, jag lever ensam fortfarande. Allt är som vanligt med andra ord.
Sommar + Semester = Sommarlov. På ett ungefär en sjundedels årsvanlighet.