Dags att gÃ¥ upp och börja nya veckan. Har massor att göra. Och verkligen dags att skriva ett inlägg till Elevhälsan där jag ibland brukar skriva ett blogginlägg om skolan. Vad ska jag skriva om dÃ¥? Hm… jag fÃ¥r väl komma pÃ¥ nÃ¥got passande….

Vaknar klockan sju. Upp, äter, städar. Sorterar kläder, provar, kastar. Blir trött och sover middag. Vaknar igen. Diskar. Stryker. Tänker efter: Vad vill jag egentligen med såna här dagar? Har ingen aning. Bästa stunden är att dricka ett gott japanskt körsbärste. Det är kanske inte svårare än så. Drick te!
Ser på tv. På tv-kanalen Axess går en serie med samtal hos terapeuten och sen går terapeuten i handledning. Intressant. Inte som gestalt. Men med samma syfte, att vinna insikter, komma igenom sitt eget kaos och annat.
Världen snurrar på utanför. Jag är inne med katten.

Jag ska ut och shoppa idag tillsammans med min dotter. Hon kan gå i hur många affärer som helst. Jag orkar kanske tre.
På min köplista står:
- en skolväska
- fenjal duschcreme
- en tröja
- kattsand
Ännu känns det inte som dagen har börjat. Klockan är tio och det är mörkt som vore den halv åtta. Och så skulle det snö-regna. Hellre snö än regn tycker jag. Men, det blir vad det blir. Och så får jag se vad jag kommer hem med sen. Det kanske inte alls blir som jag har tänkt. Antagligen inte.

Veckan rullar på. Fokuserar på jobbet under dagen. Mycket att göra. Har det bra med mycket att göra. Inte så mycket annat får plats i huvudet då. Det gör inget om jag kommer hem sent, tycker jag, men inte katten.
Drömmer mycket på nätterna. Tycker om det. Ger mig något att fundera på. Och en viss spänning med.
Fullt att göra på dagen. Fullt att göra på natten. Utmärkt!
Sen finns lite tomma stunder mellan jobb och sömn. Det är ju irriterande. Att städa, diska, äta och se på tv är inte alls lika tillfredsställande som det andra är. Behöver hitta andra sätt att vara i den tiden.
Börjar översätta lite danska papper från kursen jag var på. Då går tiden rätt bra och jag lär mig nya ord på danska, som jag behöver ha i mitt aktiva ordförråd:
ufølsom, at bebrejde, belærende, benækter, adfærd

I går var en förändringens dag:
En pappa dog.
En farfars liv tog slut.
Den man som levde igår, finns inte idag.

Våra döda finns i minnet
och bärs i en osynlighet precis bakom oss,
fortfarande starka, svaga, kärleksfulla, kalla,
lyckliga, olyckliga, tillfreds eller sökande,
precis som de var och generationerna före dem.
Allt finns kvar.

Tack svärfar, för allt som du gav till mina barn.
Må de bära med sig alla goda minnen av dig
med kärleksfulla hjärtan
till framtiden.

Va? Hur gick det till? Jag var ju bara borta nÃ¥gra dagar och dÃ¥ har Manchester United gÃ¥tt om Liverpool FC i engelska ligan. Det förstÃ¥r jag inte. Vad hände? Liverpool ledde ju….
Kom igen nu! Vinn nu mot Everton i morgon!

Jag är i Danmark och har det bra. Dagarna är intensiva och fyllda av upplevelser, människor, mat då och då, te och sömn. Tiden går sakta, för den arbetar omsorgsfullt med mig, med oss.
Ibland hostar jag. Ibland känner jag. Ibland känner jag inget, bara är. Upplevelserna är märkliga. Människorna är varmhjärtade. Maten hyfsad. För mycket te. Och för många avbrott i sömnen. Efter åtta uppvaknanden i natt slutade jag räkna. I morgon är en ny dag.

Nu är jag på väg söderut och det känns overkligt på något sätt. Först ligger jag hemma i sjuksängen och sen sitter jag hux flux här. Det gick för fort att ställa om mig från jättesjuk till friskare då. Och bara jag inte pratar, så går det bra att sitta här i tyst avdelning på tåget. Pratar jag kommer hostan och hesheten. Det är flera som hostar här omkring. Skönt att vara tyst då.
Hoppas det blir bra borta. Enligt veckotidningshoroskåpet ska det bli utmärkt. Men vad stämmer såna egentligen? Inte ett dugg. Fast jag hoppas det blir tillräckligt bra ändå.

Jag somnar och vaknar i mörkret som är här nu igen. Inga adventsljus eller snö som lyser upp. Lika korta dagar som i slutet av november. Mörkt, trist och grått.
Får leta efter annat som lyser upp då. Kastar mig över en apelsin. Den är orange och lyser säkert upp inuti mig med. Tänder en lampa. Det var enkelt. Och det bästa ljuset av allt: Jag åker till Danmark i morgon eftermiddag!
Och för varje dag som går kommer solen, mars och våren närmare. Hurra, hurra!

Medan jag ligger sjuk i sängen läser jag DN pÃ¥ internet. FÃ¥r anledning att jämföra hur lÃ¥nga fingrar jag har. Jag läser att om ringfingret är längre, har man större potential att bli en framgÃ¥ngsrik börsmäklare. NÃ¥, jag är ju ingen sÃ¥n. Jag har i och för sig längre ringfingrar. Och den ena handens ringfinger är längre än det andra. Hm… Det har jag inte sett förr.
Mina börsaffärer jag gjort är urusla. Jag har inget ekonomiskt sinne för att bli rik sÃ¥. Den saken är klar. Inte heller lyckas jag fÃ¥ lÃ¥ga räntor pÃ¥ mina lÃ¥n. Eller fÃ¥tt sÃ¥lt teliaaktierna till samma pris som jag köpte dem. Oavsett hur lÃ¥nga mina fingrar är. Ã…, sÃ¥ jag kan gräma mig för sÃ¥nt. Är det nyttigt? Säkert inte. Men det mÃ¥ste bero pÃ¥ att mina lillfingrar är krokiga. Krokiga lillfingrar gör att man grämer sig för ekonomiska missar, oavsett hur lÃ¥nga ringfingrarna är. Det tror jag i alla fall. Kanske skulle man ta och gÃ¥ vidare och undersöka det med… Det är viktig forskning det!

Var på jobbet halva dan fast jag egentligen skulle varit hemma hela. Sjuk. Genomförkyld. Feber. Ont. Hej å hå!
Vill vara på jobbet i morgon bitti med. Får se om kroppen vill det. Antagligen inte.
Jag är inget bra på att ta hand om mig själv emellanåt, vissa tider, vissa gånger. Sant.
Sen ska jag bli det. Mitt ansvar. Obs! Ingen annans.
Hej Ã¥ hÃ¥, vad bra pÃ¥ det jag kommer bli! Och nu….. lite söt-tröst!!! Hurra hurra!
ÄPPELPAJ!!!!!

Jag har gått omkring här hemma och packat ner julsakerna ordentligt tillbaka i sina lådor. Ordentligt förresten?
Nej, då och då upptäcker jag saker som jag glömt att ta bort.
Först såg jag julpyntet. Sedan blev jag blind för det.

Efter nåt års funderande är det dags att göra en inspelning av sången om Gullefjun, till hemsidan.
Först rigga studion i vardagsrummet.
Sedan ordna med sladdar och mikrofon.
Sist ta fram lathunden för inspelningar. Hm… hur var det nu igen jag skulle göra????

Jag spelar Gullefjun så där en tusen gånger på pianot innan jag blir nöjd med inspelningen. Sen sjunger jag den några gånger. Allra sist gör jag en cd och får in den på hemsidan.

Här kan du lyssna på resultatet.

Det här är den roligaste och märkligaste julklappen jag fick.
När glaset kommer under en lampa så blinkar lysdioder i olika färger. Det tog ett tag innan jag märkte det. En del av förtrollningen med ljusglaset är att den är inslagen i cellofan. Den utlovar fest och glam, champagne och glitter. Jag har ingen aning vad som händer om jag tänder ljuset. Jag vågar inte prova, vill inte att den tar slut. Jag behöver ingenting mer än en sån här sak för att bli på bra humör.

Jag håller på att städa ut julen och granen och i morgon åker jag hem. I mig väcks separationsångest. Varför inte lika gärna spänning inför vad nytt som framtiden har att bjuda på? Antagligen är jag bara felprogrammerad. Jag har ju annat att se fram emot: Middag hemma imorgon med Micke! Jobbet! Danmark!
Mitt hus finns ju kvar till nästa gång, förhoppningsvis är det varmare då. När det är -18 grader ute, är det jobbigt att hålla värmen inne. Men det går. Men det är inte bra med all is, frost och kondens på en del av fönstren på övervåningen. Det problemet måste jag lösa på något sätt. Fönstren far illa av det. Jag lider av att se det med.