Idag har jag slitit som en myra… först med att gå runt och samla på mig läromedelskataloger på Skolmässan, tills axlarna rämnade av tyngden från ryggsäcken, sen med att lyfta ut kartonger, bord och vinterdäck ur källarförrådet. Pust och stön! Hellre än att få hjälp med att lyfta ut däcken till bilen så gör jag det själv. Så är det bara. En del lever för att hjälpa andra, andra lever för att göra det mesta själv. I morgon sätter däckfirman på vinterdäcken, det klarar jag inte själv. Där är en gräns. Sedan kan jag packa bilen med grejor som ska till Norrland. Jag behöver få in andra saker i källarförrådet, t ex en köksdörr och virke som nu står i cykelkällaren. Jag har för mycket grejor fortfarande. Och mer blir det, för Astrids stora skänk har jag bestämt mig för att ta hem till mig på obestämd tid. Den är för fin för att ha i ett källarförråd. Jag får väl möblera om lite här hemma.

Min videobandspelare har börjat låta knarrig. Jag gick för att köpa en ny. Den jag hittade och som dessutom var billig hade en dvd med. Det behövde jag egentligen ingen. Men ok, så köpte jag den. Jag packade upp den. Kopplade sladdarna och testkörde den. Den lät som ett tröskverk. Och den visade inga siffror på hur långt jag spolade fram och tillbaka på bandet. Vad kasst! Idag packade jag ihop den och lämnade den åter. Jag känner ett visst obehag att göra så. Och det får jag stå ut med. Jag ville inte ha den. Jag såg en dyrare videobandspelare där, med en dvd som man kan spela in och föra över videobanden till dvd med. Kanske ska jag fundera på att köpa en sån istället. Jag gillar inte att behöva byta ut teknik och band så här egentligen. Och ändå så är det dags att ta ett kliv framåt här antagligen. Det är bara att välja: Att vara utan videobandspelare helt eller göra en mjuk övergång till dvd. Nu eller sen.

Jag ser fram emot just den här helgen. Gestaltakademin firar 30-årsjubileum med föredrag och tillbakablickar. Det vill jag ju såklart vara med om när jag nu går en av deras utbildningar. Jag får vara där då. Ja ja det är öppet för andra med… Hoppas att det blir trevligt. Kanske träffar jag någon gammal bekant där eller lär känna någon ny kanske. Jag skojar med folk och säger att jag gärna vill träffa någon man som då helst ska vara gestaltterapeut. Inte för att han skulle jobba på sin fritid, utan för att vi båda då förstod vad den andre menar kanske och han inte vore så himla rädd för att vara ledsen eller arg ibland, och inte drog sig undan när jag är ledsen eller arg. Såklart ska han kunna dansa med mig. Kanske polska till och med. Jag längtar mycket efter att dansa polska igen. Det var så länge sedan. Och han skulle se på mig med fina ögon. Och annat. Nu blev det här ju som en kontaktannons. Nå, så många gestaltare läser ju inte min dagbok här så jag kan nog våga gå i morgon och på söndag utan att de behöver undra över min dolda agenda. Jag går inte bara dit för att flirta. Inte bara.

Jag har badat i badkaret och är varm. Samtidigt känner jag hur spänd jag är i kroppen, jag har svårt att slappna av just nu. I morgon ska jag göra ett avtryck med tänderna, för att få en bettskena. Så länge som jag pressar och gnider tänderna på natten, så kommer jag ha huvudvärk mer eller mindre antar jag. Och spänningen sitter kvar fortfarande på dagen. Kroppen är van vid att pressa ihop. Nu när jag är mer uppmärksam på vad som händer i kroppen, så känns det på sätt och vis mera. Jag är motiverad att göra något åt det. Jag vill inte ha det så här längre. Jag vill ha annan spänning i mitt liv.  

Jag är lite trött den här veckan och bloggen har inte riktigt varit i mitt fokus. Istället har jag liksom glömt bort att skriva i dagboken. Jag har väl skrivit desto mer i min riktiga dagbok då. Fast, den brukar jag skriva mycket i ändå. Och så har jag tagit steg till att få hjälp med att boka hotell i en känd storstad. Jag ska resa dit om ett tag. Jag är så glad för att allt är ordnat nu. Jag har både tågbiljett, konsertbiljett och hotell i ordning. Jag kan nog börja koppla av och känna förväntan inför resan nu. Jag kan börja fundera på vad jag ska packa. En baddräkt absolut! Och ska jag orka gå omkring där, kan motivationen finnas till att börja motionera mera planlagt. Och det vore inte fel att börja vända viktkurvan neråt nu heller. Jag fick inte på mig jeansen igår. Igår vägde jag 72 kg. Jag ser mitt sundare liv för mitt inre. Det räcker tyvärr inte. Jag måste göra något i mitt yttre. Börja med en kvällspromenad nu kanske? Hm…  

    Jag håller på med att sätta in nya bilder på blått band-porslin som jag samlar på. Jag har precis fått hem en del från Holland av alla ställen, som säljaren kallar krustadform. Jag har ingen anledning att betvivla det, för jag har ingen aning om vad en sån är och har inte sett någon på bild heller. Jag läser i priskuranten att krustadformen var tillverkad mellan 1936 och 1946. Och var 11 cm i diameter. Den här är 7,5 cm i diameter och 3,5 cm hög. Den är enligt stämpeln tillverkad i september 1958. Och har ett djuptryck ELDFAST C. Detta är inget mysterium längre. Jag hittar krustadformen på bild och i en lista i priskuranten över ugnseldfast gods 1955. Då fanns den sen tills Blått band utgick. Tja, så var det med det!

Så här fint blommar min gula orkidée i fönstret nu. Nedanför står två prinsessblommor och passionsblomman, en liten blått band-mjölkbunke och en glasskål från ett glasbruk i Skagen.  

Jag har ont i huvudet igen nu när jag vaknar. Antagligen pressar jag ihop tänderna på natten. Det är säkert en lång tid jag gjort det och så fortsätter kroppen med det av bara farten. Vanan sitter i längre, än det livet jag hade när jag började pressa ihop dem. Kanske är det dags att skaffa en bettskena? Det är så dyrt bara. Och dyrt blir det med hotell i storstaden jag ska resa till framåt jul. Det börjar bli dags att bestämma mig för var jag ska bo där. Centralt eller utanför? Centralt eller nästan centralt? Jag önskar jag kunde få hjälp med att boka ett ställe. Jag känner sån oro inför att bestämma mig. Jag har så liten erfarenhet av att bo på hotell och att ordna med resor. Jag är orolig för att det ska bli fel och hemskt. Och jag vill att det ska vara rätt och bra. Det blir vad det blir, inser jag. Bettskena? Var ska jag bo? Hm…..   

I måndags skulle jag landa på kursen och inte vara någon annanstans i tanken. Och nu ska jag landa hemma, här där jag bor tillsammans med kisse. Jag har burit upp ett lass från bilen. Har hämtat kisse i ett annat lass. Nu finns det ett lass kvar i bilen att få upp. Jag orkar inte riktigt än. Ska läsa posten. Trist. Inga kärleksbrev. Slänger in en tvätt med kattlakan. Dricker lite gin. Hm… Ja, det är ok idag, bestämmer jag. Jag är trött och har ingen uthållighet att säga nej till mig själv. Tur att jag har planerat lektionerna till i morgon redan. Det gjorde jag i helgen. Skönt! Kvällen är min att landa i, jag ska skriva lite vad jag varit med om och vila tills jag ska jobba i morgon.

Det är dags att åka iväg igen på kurs. Jag har plockat fram kläder igår kväll och så tycker jag inte att de passar idag. Och inga bra strumpor har jag till kjolen. Jag får ta mig en sväng till affären med. Kläder är en humörfråga för mig. Vilka färger trivs jag i just idag? Tight eller slappt? Kjol var det länge sedan jag hade på mig ute. Min nya blus vill jag ut och använda idag med. Men sen är det skönt att ha slappa kläder på sig där. Inte för slappt bara. Inte för jobbaktigt och officiellt. Inte kläder som stoppar upp andningen och som håller fåfängan uppe. Men kläder som öppnar för att ta för sig och känna sig fri och hemma i. Eller annorlunda, det kan också passa bra.  

Våfflor! Urgott! Det här kan bli en dålig söndagsvana… Jag köpte ett våffeljärn i fredags. Åt våfflor med Mike igår till efterrätt. Och så söndagsfrukost idag. Mums! Jag har en lista på saker att göra idag. Bäst att följa den och hoppas att timmarna flyger fram. Första punkten på listan är 1. ät frukostvåfflor och titta på avsnittet av Försvunnen från igår kväll.

Jag vaknar vid halvfyra-tiden och kan inte somna om. Nu blir det till att prova varm mjölk med honung. Tur att det är helg, då kan en tidig morgon vara skön att vara i på sitt sätt. Jag drömmer mycket just nu. Längtande och bekräftande drömmar. Och så funderar jag mycket. Jag skriver till en vän, långa brev som jag inte skickar iväg. Jag förbereder mig inför kursen på måndag. Och funderar på vem jag är och hur jag vill vara. Vad jag vill. Mina ständiga frågor. Och så min fråga som jag la till nu sista året, vart är jag på väg? Jag och de andra på kursen har fått erbjudande att träffa elever som går på gestalts organisationslinje, det fjärde och sista året. Det var lite konstigt att öppna sig så inför en människa som jag bara kommer träffa några gånger, vi är ju som främlingar som möts och skils. Detta ska helst vara till ömsesidig nytta i våra respektive utbildningar och kanske får jag en till del att lägga till i mitt liv. Det känns spännande att prata med och lyssna på någon, som lyssnar och reflekterar över vad jag säger och som jag kan reflektera vidare med. Däri ligger en ömsesidighet, det som öppnar för kontakt. Den ömsesidigheten har jag inte i breven som jag inte skickar iväg. Däremot är just att skriva brev en självreflektion. Det läste jag in en artikel i DN förra sommaren. Jag skulle inte bli förvånad om andra gör likadant, skriver brev till andra utan att skicka dem. 

Jag är hemma idag. Tre långa arbetsdagar har tagit på mig. Och så har jag sovit illa hela veckan. Kanske håller jag på att bli förkyld? Eller är det klimakteriet som håller på med mig? föreslog en. Eller som en annan sa: Nu har jobbet satt sig och du kopplar av mer… Eller så är det kärleksbristen som jag slår mig i huvudet med. Tja… det finns många teorier då, gjorda i… huvudet. Och huvudet är inte till att lita på. Teorier och antaganden spelar faktiskt ingen roll inser jag. Jag har huvudvärk. Punkt. Slut! Och idag orkar jag inte med det i mitt jobb, trots att dagen idag är ganska kort. Allt roligt vi skulle göra idag får vara till nästa vecka.

Å, en sån jobbig natt… jag har vaknat om och om igen. Orolig och med ont i magen. Jag har fått ta in Spanarna och På minuten som sömnmedel. Och antingen har kisse varit på toa eller jag. Min värld rasar samman då och då. Jag är inget bra på vissa saker helt klart. Till tröst så fick jag igår en cd med posten på min gamla favoritmusik. Jag har skivan på vinyl, men grammofonen är inte inkopplad, och jag behöver ett spår därifrån till kursen nästa vecka. Eller så tar jag någon annan musik med mig. Ska jag välja gammal favoritmusik eller ny att ta med och spela upp för mina kurskamrater? Jag ska bara välja en låt. Inte två. Det är antingen eller. Inte både och. Eller så blir det ett tredje val. I livet och med musiken. Vilket då? Det vet jag inte än.

         Det är skönt att sitta i köket och arbeta. Nu har jag kommit igång med att uppdatera mitt bildgalleri med porslinet Blått band. Det ska både komma in nya bilder, bytas ut och tas bort. Jag blir inte klar idag. Så ska min blått band-tabell bytas ut och bli mer fullständig – jag har hittat en del nytt och fått mer ordning sedan jag la ut den för länge sedan. Jag har precis kommit över ett runt stekfat. Det är ovanligt. Likaså har jag köpt en krustadform. Nu vet jag hur den ser ut. Så har jag fått en bild i mitt huvud om hur jag har det just nu. Jag är som luft och vatten. Ingen eld och ingen jord. Eller mycket lite i alla fall. Den bilden har med känslor att göra för mig. Var kommer såna bilder ifrån? Var kommer orden ifrån? Porslin är handfast att hålla på med. Det håller tankar borta.