Flitens lampa lyser här i mitt tjäll i norr. Jag vill hinna sÃ¥ mycket nu när jag snart fÃ¥r gäster hit. Men det är ju inte meningen att jag ska ligga och grÃ¥ta för att jag är alldeles trött eller längta efter att fÃ¥ beröm för att jag vill höra att jag är sÃ¥ duktig… Jag har svÃ¥rt för att dra ett streck och tänka hit men inte längre. Jag kämpar pÃ¥ tills jag är alldeles illamÃ¥ende och benen skakar av mjölksyra. En granne tror att det är för att jag är skytt som jag är sÃ¥ envis och inte ger upp i första taget. Tja! Spelar roll? Nä! Jag vet ju att envisheten fÃ¥r en belöning med. Första pris! I envishet! Nej, men jag behöver inte göra om det igen, mÃ¥la huset t ex. Det är husmÃ¥lningen som tär pÃ¥ min ork. Jag har mitt eget gym tänker jag, när jag stÃ¥r pÃ¥ taket och skrapar. Och sÃ¥ tänker jag: en sak i taget, en sak i taget, en sak i taget. Som ett mantra.
Nåväl, senare i dag, efter frukosten, ska jag grundmåla verandan och väggen ovanför den och en bit till, runt köksfönstret. Sedan ska jag duscha, slappa och ha det skönt. På kvällen ska jag åka och lyssna på en konsert med folkmusik! Å, vad jag ser fram emot det.

Idag har jag varit pÃ¥ loppis och antikrunda. Hittade ett nytt ställe, som var sÃ¥ himla gulligt och med fina saker. Det lÃ¥g en halvmil in frÃ¥n stora vägen och jag tänkte att jag har ju semester och ingen sa emot, jag var ensam i bilen… Jag sÃ¥g fina assietter Vinranka av Percy i en ovanlig färg, brunaktig, men jag kan bara inte börja pÃ¥ nÃ¥got nytt och ovanligt porslin igen.
Jag har så ont i armen efter att ha slipat taket vid ytterdörren på verandan igår. Jag tryckte uppåt med slipmaskinen och sa ord som jag i vanliga fall inte brukar använda, en på jobbet skulle säkert le åt mig för det. Men just svordomar kan ju ge kraft att uträtta något där kroppslig styrka behövs. Är svordomar i vanligt tal månne ett sätt att visa styrka? Nu är i alla fall taket klart för målning om jag hoppar över målartvätten. Jag har också tagit bort pappspikar ur en vägg i hallen. Den är väldigt fin som den är nu, kanske laserar jag den bara?
Jag har skrivit en lång lista med saker jag kan göra. Leif är inte här och han tycker inte om mina listor. Bäst att passa på med andra ord. Det är så tillfredsställande att stryka över eller bocka av ett utfört jobb.
I morgon är säkert armen bättre. Då ska jag fortsätta att krafsa ut grejs i springorna i trägolvet i gästrummet. Och så ska jag lyssna på Sommar samtidigt. Det är sommar för mig!

Idag, 23 juli, har vi varit gifta i 23 Ã¥r. Vi har det bra som ni ser…

Nu har jag tagit semester ifrån blogskrivandet märker jag.
Vi har vackert sommarväder nu och det är mycket att göra innan Leif Ã¥ker hem. “Och han ska regla väggar och jag ska isolera. Och sedan ska han spika pÃ¥ panelen. Han kommer ej i säng förrän klockan slagit tolv och i drömmen sätter han upp flera bräder….” (mel. Kungens lilla piga)
Det blir så fint i gästrummet, f d Snicken. Taken är klara och målade med.
När solen nu skiner tar vi oss lite tid till att sitta i de fina solstolarna här, som vi fick från goda vänner, som en gång i tiden fanns på hotellet Rosenön i Dalarö. Flott minsann!
Vi har bara en cd kvar att lyssna på i da Vinci-koden. Hur ska det sluta???
Kommer de att finna heliga Graal?
Nej, nu måste jag upp och jobba igen. Snart kommer det gäster hit. Inte för att de ska bo i gästrummet då, nej, men jag kanske kan bo där då.

Nu har Astrid och Erik farit hem igen efter två intensiva dagar här i norr. Vädret var verkligen det bästa, det kändes äntligen som sommar. Vi var ute vid havet, en stund på auktion, lekte hemma med pingis och badminton och hade det riktigt trevligt tyckte vi alla. Vi ordnade till en vacker sten att ha i trädgården till bord bredvid bänken. Jag rensade i rabatten och gränsade med de gamla skorstenstegelstenarna mot gräsmattan. Nu kan Leif köra med gräsklipparen på tegelstenarna och få allt gräs klippt. Nu sitter Leif och tittar på sista avsnittet av Frost. Jag har redan sett det och går mest omkring och är trött. Och nöjd!

Idag har jag gått omkring med dammsugaren i hela huset, utom källaren då. Det dammar igen rätt bra emellanåt. På vissa ställen. Jag stod länge och dammsög de trista mattorna i vardagsrummet. Där fastnar allt damm och visade det sig, mitt hår! Och håret vill inte släppa mattan självmant. Jag tog det som en meditationsstund att stå och dammsuga där, en liten bit i taget. Världen omkring försvann, det var bara jag och mattan ett tag. Märkligt!
Sedan tog jag en dust (eng. damm) i duschrummet. Jag ska fixa innerfönstret där med och hänga upp det på gångjärn, som det en gång varit. Det var i rätt gott skick med kitt och färg på ena sidan. Skönt!
Det är en njutning när huset är rent och fint. Undrar om Leif, Astrid och Erik ser att det är fint när de kommer ikväll. Jag längtar och väntar! Kom, kom, kom!
Nu ska jag göra lite gymnastik, solhälsningen. När jag gjorde den igår började jag skratta för mig själv. Tur att ingen såg mig, tänkte jag. Det var en syn!

Det är rätt så tyst med bara tv och radio som låter. Ibland är båda på samtidigt. Jag gör lite annorlunda saker än att jobba på huset. Jag har tvättat bilen, min fina bil som idag passande nog fick heta bilTWäTt.
Jag har mest ägnat mig Ã¥t trädgÃ¥rdsarbete, har planterat lite frÃ¥n min riktiga trädgÃ¥rd, hoppas att inga sniglar kom med i flytten bara. Jag tog med mig krollilja, gullgröna, myskmadra och jordgubbar. Hemma är jordgubbarna nästan borta i allt ogräs i kring. Här planterade jag dem i en grop med ogräsmatta emellan. Jag rensade i nÃ¥gra rabatter och funderar pÃ¥ om jag ska gräva ut en ny plats för rabatten. Jag blev pÃ¥mind om ett kinesiskt ordsprÃ¥k igÃ¥r när jag lyssnade pÃ¥ Sommar: “Om du vill vara lycklig hela livet, skaffa en trädgÃ¥rd.” Jag har tvÃ¥ trädgÃ¥rdar. TvÃ¥ hem. Hur kommer det sig att jag dÃ¥ inte är dubbelt sÃ¥ lycklig? Hm… Duger jag som jag är? MÃ¥ste jag vara omtyckt av alla? Hur kommer det sig att en del relationer kan vara sÃ¥ svÃ¥ra? Vem är jag just nu? Vad vill jag och hur vet jag att det är just det jag vill? Se där! Nu kom mina vanligaste frÃ¥gor till mig själv tillbaka. Självförtroendet har fÃ¥tt sig en törn igen. Och apropÃ¥ törnen:
Rosen är nog en filtros eller äppelros – se tidigare avsnitt i min dagboksföljetÃ¥ng.

För några dagar sedan var Leif och jag i Brunflo. Vi hade hälsat på min talpedagogkollega på hennes semesterställe norr om Östersund. Så på hemvägen hade jag en lista med antikställen att besöka.
Först tittade vi på sakerna i nedervåningen på antik, kuriosa och loppisen i Brunflo. Jag hittade en äggkopp för 30 kronor.
-Har du mer blått band? frågade jag.
-Nä, inget mer, sa han i kassan.
Vi gick runt på övervåningen och kom ifrån varandra då. Jag tyckte det var trist där, gick och letade efter Leif, ringde på mobilen med, jag ville åka vidare bara. Inget svar. Så gick jag tillbaka till undervåningen igen, tänkte att jag kanske kunde se något annat än Blått band. Jag gick varvet omvänt och gick omkring i tankar. Så plötsligt får jag se Blått band-blomman på ett skärbräde, på en byrå. Hjärtat dunkar. Ser jag rätt? Hjärtat dunkar fortare. Jag ser ett skärbräde, krackelerat och gammalt. Jag tar det och håller det nära och tänker att jag ska hålla det stadigt och inte tappa det. Leif sa sedan att jag tog det till mitt hjärta. Han hade rätt i det. Jag trodde aldrig jag skulle hitta ett skärbräde till min samling. Nu har jag ett. Här är det:

Jag är ensam hemma för en gångs skull. Nja, nästan ensam. Kisse går därnere och jamar och vill ha mat.
- Snart Prosit ska du få det!
Leif och Mike har åkt iväg på en egen tur söderut, först till Småland, sedan till Tyskland. Det är roligt tror jag att de får umgås och ha tid med varandra utan datorer, matlagning, mig och annat som stör.
Jag har sågat ner en stam i Schuberthäggen, som plötsligt bara föll ner på grannens sida. Det blev till att gå dit och ta rätt på stammen. Den var rutten i roten. Murken kanske är ett bättre ord.
Syrran var här och vi pratade och satt ute. Hon hjälpte också till att ta rätt på grenarna. Tack! Vi fixade till en sats flädersaft med. Den ska stå i fem dagar nu.
Ute är det en enorm växtlighet. Jag har rivit upp ogräs och hittat myror på uteplatsen, under en blomkruka och parasollstället, på plankorna.
Jag har hittat en sak i en antikaffär i Brunflo. Nästa blog ska handla om det.
Här är en vacker krollilja som blommar nu.

Jag går upp i vikt varje sommar. Nu har det hänt igen. De första två lediga veckorna gick bra, hade till och med gått ner när jag kom till vägning hos viktväktarna. Men nu, nu har ett helt kilo lagt sig på magen. Jag undrar så vad det kan bero på? Kan det vara kexchokladen jag äter ibland? Eller mer mat? En burk cider? Det kommer liksom smygande på. Plötsligt finns kilona bara där. Jag äter kanske lite mer och i alla fall längre frukost. Kan det vara själva måltiderna som har blivit längre?
Det kan inte vara bullarna jag åt de sista dagarna, för då hade kilot redan lagt sig tillrätta.
Å, vad det är gott med nybakta kanelbullar med kall mjölk till!

Jag börjar bli sommarlat… Inga inlägg här i dagboken förrän idag, lördag. Vi har varit pÃ¥ en loppisrunda och jag hittade en syltkruka modell A, storlek 0, sÃ¥ den är liten. Jag letar och letar ute efter BlÃ¥tt band men det är svÃ¥rt som bara den att hitta en endaste liten del. Är det fler än jag som köper porslinet, va?
Igår var vi i Örnsköldsvik, men två antik/loppisställen var stängda. Det får bli en annan gång.
Jag målar panel i trappan, vackert ljusblått som går i grått. Leif såg den första rosen på den vilda rosbuske jag flyttade in i trädgården förra sommaren. Den doftar parfym. Den är ingen nyponros i alla fall. Kanske en äppelros? Är det någon som vet, så mejla mig! Den är blekare än nyponrosen, skär, mindre, ljusgröna blad, finstämd på något sätt och små taggar mest i gammal ved. Jag har en hög med tvätt att stryka. Kanske kan jag stå ute på trappan och göra det. Nu är det sol, bäst att passa på att vara ute.