Lördagssnurr!

Inatt var jag vaken runt fyra som jag så ofta är. Jag gick upp och var ensam i världen en stund. Är det kisse som väcker mig månne eller har jag sovit klart? På sätt och vis är det skönt att vakna så där och veta att jag har tid att somna om eller, som idag, inte behöver bry mig om klockan alls.
Idag fortsätter jag att göra iordning till Micke. Gästsängen ska flyttas ut och stå på kant bakom soffan kom jag på i går kväll. Har inte plats i förrådet för en säng. Denna sängtanke har förföljt mig hela natten. Jag har burit, vänt och vridit i fantasin på denna säng och funderat på hur jag ska skydda den mot kattens klösande och hur madrassen ska ligga och allt möjligt. Då existerade inga större problem för mig än så här. Skönt!
Idag ska jag ut på promenad med en gammal vän. Matsäck och hennes vovve ska med. Vi har inte träffats på många, många år. Nu pirrar det i magen. Ska vi finna varandra igen?
Tio. Tio. Tio. Tio. Tio. Tio. Tio. Tio. Tio. Tio dagar kvar. Tänk om det inte blir något av det? Det vore verkligen trist!