Söndag i april, äntligen!

Min första tanke pÃ¥ morgonen är att jag är olycklig. Och sÃ¥ fÃ¥r det vara just nu. Ja ja, det har varat länge, jag vet… sluta tjata!
“Lyckan kommer, lyckan gÃ¥r, lycklig den som lyckan fÃ¥r.”
SÃ¥ är det ju ocksÃ¥. De flesta vill vara lyckliga. Lyckan gÃ¥r bara inte att fÃ¥nga och hÃ¥lla kvar, lika lite som man kan hÃ¥lla kvar en människa som vill gÃ¥. SÃ¥ är det ju med. Att hÃ¥lla kvar sand i handen genom att knyta näven gÃ¥r inte och skulle jag hÃ¥lla fast en fÃ¥gel sÃ¥, dÃ¥ skadas den, trycks sönder eller kvävs. “It´s in your hands”, sa nÃ¥gon vis man, i en historia jag hörde eller läste för länge sedan.
Bara en öppen hand kan hålla kvar den som möjligen vill sitta där. En del fåglar flyger fritt och en del sitter helst i bur. Jag sitter i min bur då. Jag vet inte vad det är att flyga fritt.
Skulle jag möjligen träffa på en stund av lycka, så vet jag att jag förmår vara där. Och jag kan gott minnas stunder av lycka, som jag har sparat som skatter inom mig.
Verkligen skönt att mars har tagit slut, den var tung och svår på alla sätt och vis. April kan öppna nya möjligheter.
Lycka kan vara att Ã¥ka till Skagen, mitt kära Skagen. Jag flyger dit som en svala. FÃ¥r se vad jag kommer tillbaka som…