Att ha en trädgÃ¥rd…

Att ha en trädgÃ¥rd behöver inte betyda att man egentligen tycker om trädgÃ¥rdsarbete. Det underlättar dock om man gillar det. Jag tycker om min trädgÃ¥rd oftast. Men jag har ett motstÃ¥nd mot att gÃ¥ ut i den. Jag har inte heller under alla Ã¥r som vi har bott här lärt mig att tycka om att sÃ¥ i jorden, att se frön spira och sedan skola om plantor, vattna, gallra och skörda. Däremot kan jag ibland sätta mig ner pÃ¥ nÃ¥got ställe och rensa. Jag är fenomenal pÃ¥ att rensa! Jag är bÃ¥de noggrann och tÃ¥lmodig dÃ¥. IgÃ¥r tog jag bort ett nytt ogräs som hade börjat sprida sig bland mina älskade myskmadror. Det var en marktäckare som jag inte har kollat upp vad det är ännu. Den tog bort allt annat som kom i dess väg. Tur att jag upptäckte det nu. Jag sköter om mina rabatter dÃ¥ och dÃ¥. Jag rensar noga varje vÃ¥r och höst. Nu blommar de rätt bra pÃ¥ sina hÃ¥ll. Vad gör det att kryddorna sprider sig? Humlorna surrar sÃ¥ vackert där. Jag är egentligen en stugsittare. Jag upptäckte i somras att jag inte har putsat fönster pÃ¥ länge. Jag ser ju knappt ut längre. Kanske ska jag börja där sÃ¥ att jag ser min trädgÃ¥rd i alla fall. SÃ¥ finns den tanken där. Skulle jag bara ta fram flaskan och trasan sÃ¥ skulle det bli gjort i ett kick. Men jag fastnar i tanken pÃ¥ att ha fina fönster. Hm! Jag är i grunden rätt lat. Och jag är lat pÃ¥ att ta hand om mig själv och mitt yttre med. Fort och lätt ska det gÃ¥. Men att pilla i tankar, reda ut, fundera pÃ¥ saker, drömma mig bort det har jag lätt för - precis som jag sköter min trädgÃ¥rd. Det är märkligt. “Se min bokhylla och jag ska säga dig vem du är”, sägs det. Det är förlegat numera. Men visa mig din trädgÃ¥rd… vad kan den berätta?