Iväg på kurs!

Idag ska jag äntligen börja kursen som jag började fundera pÃ¥ förra vÃ¥ren redan. “Gestaltterapeutiskt förhÃ¥llningssätt i arbete med människor” heter den. Kursen är verkligen viktigt för mig. Ca 18-20 dagar om Ã¥ret ska jag vara borta och träffa gruppen som ska jobba ihop. Det blir bl a litteraturstudier och en del att skriva. Dels handlar det om att fortsätta i gestaltterapi med min personliga utveckling, dels handlar det om att finna redskap och utveckla förhÃ¥llningssätt utifrÃ¥n min profession, i möten med människor pÃ¥ olika sätt. Jag ser det ocksÃ¥ som en del av min friskvÃ¥rd, jag ska hÃ¥lla att jobba i mÃ¥nga Ã¥r till och jag vill orka arbeta de Ã¥ren med glädje, värme och god näring. Jag hoppas hitta tillbaka till en arbetsglädje, som jag inte alls har just nu och inte heller haft en längre tid. Men barnen, eleverna har alltid givit mig glädje, det vill jag understryka.
Arbetet har alltid varit viktigt för mig. Det senaste året har min grund ruckats på flera plan och annat har blivit viktigt att söka efter. Dessutom lades min skola ner, många av mina arbetskamrater skingrades för vinden, en del av mina uppgifter försvann och det rum jag skulle få på nästa skola var helt fel för mig.
Jag längtar efter ordning nu. Kursen kan absolut vara till extra nytta dÃ¥. Jag har tagit mig ekonomiska möjligheter att gÃ¥ den. Jag betalar den själv. Den kostar mÃ¥nga, mÃ¥nga tusentals kronor. Jag hade velat fÃ¥ tjänstledigt med lön under kursdagarna, eftersom den handlar om mig i mitt jobb. Det sa mina nya chefer, som inte känner mig nej till. “Det här är inget skolan har behov av,” fick jag veta. “Kanske nästa Ã¥r.” Jag fick nej till kursen utan diskussion, bara rakt av. Nej, sÃ¥ gör man inte med mig. Jag har alltid bestämt över min egen fortbildning. Jag hade övervägt att vara kvar pÃ¥ jobbet om jag fÃ¥tt gÃ¥ den utan löneavdrag. Nu slutar jag istället och det känns faktiskt som en lättnad. Och jag kan inte vänta till nästa Ã¥r. Jag har inte tid.
Jag har andra vägar att gå. Jag lever nu! Nu! Nu!

Jag tar en paus från bloggandet fram till fredag kväll. Jag är bortrest! På återseende!