Jag vänjer mig…
Det är konstigt vad jag vänjer mig vid vissa saker, på gott och på ont.
Jag har vant mig vid:
Att datorn hela tiden kopplar bort sig från bredbandet… Mycket irriterande! Men det är bara att ha tålamod och logga in igen. Och igen. Och igen. Och ig….. fast kanske kommer jag skrika snart…
Att datorns lock är trasigt. När köper jag en ny dator? Det är frågan…
Att kisse kräks på morgonkulan numera. Jag vaknar inte alltid längre.
Att ge kisse medicin varannan dag. Så länge han står ut, så gör jag det med.
Att dörrarna till vardagsrummet, gästrummet och mitt sovrum är stängda om jag inte är där, så länge som det är kattkräkningsrisk. Det bara är så.
Att jag lever ensam.
Att jag har inflammation i muskelfästena i ena höften. Långvarig behandling. Har börjat med inflammationsdämpande medicin nu. Och går till sjukgymnast. Kanske hjälper det, kanske inte. Det är bara som det är med det. Det är bara att stå ut med att ha ont och göra det jag vill ändå. Och vila.
Att lyssna på danska radio- och tvprogram. Jag förstår rätt så bra nu. Och hör om det är ord jag absolut inte förstår. De orden glömmer jag däremot bort att slå upp och lära mig. In här och ut där.
Sen finns det andra saker jag har svårare att vänja mig vid. Eller aldrig vill vänja mig vid. Men det är en annan lista.
Postat i Dagbok - kommentarer »
