Trött och helt osensuell.

Klockan är 16 och det är redan mörkt ute. Emellanåt dånar det inne av ljudet från blåsten. Jag har sovit på soffan och känner mig alldeles mörbultad. Jag har varit duktig och ansvarstagande mot mig själv idag och varit hos tandläkaren på sjukhuset. Det gick bra. Jag har gått ner minst åtta kilo, bara av att jag nu kan släppa rädslan som jag burit och tyngts av i helgen.
Ja, tänk om det hade varit så att jag hade gått ner 8 kilo. Tänk om jag skulle? Inget mer tröstätande. Inga fler chokladbollar. Inga GB-sandwishar. Ingen mer choklad. Inget tyskt julgodis och marsipan från Lidl. Vad vore det för liv? Ett mer hälsosamt liv kanske. Fast så tänker jag inte. Det är mest min tjocka mage som stör mig. Men vem ska titta på den mer än jag? Konstigt att jag är så fåfäng med hur jag ser ut i kroppen. Tja, det hör väl till en sån här dag. En helt osensuell dag i mitt liv. En av de värsta, mest osensuella dagarna faktiskt.