Att ta ställning. Jag med!
Ibland bara måste jag ta ställning till saker och ting. För ovanlighetens skull gör jag det här:
1. Jag är helt emot att SVT visar privata begravningar. Offentliga vuxnas begravningar är ok om familjen tillåter det och tv har frågat först, inte ett oskyldigt litet barns begravning. Det känns som ännu ett övergrepp kommer att begås.
2. Hur kan ett så löjligt förslag om att ändra Herr Gårman-skyltarna, komma till skott överhuvud taget? Finns det ingen som stoppar sånt här i papperskorgen i tid? Vad är vitsen med att slösa pengar på att förstöra ordvitsen Här Går Man? Löjligt. “Fru går man.” Vad strunt är det?
Det här måste väl ändå vara ett aprilskämt när jag tänker efter. Och jag gick på det.
Så. Nu kan jag kanske sova. Kanske.
Postat i Dagbok - 4 kommentarer »
1/5 2008 11:13
Hejsan!
Jag har också funderat lite grann på detta med att visa en begravning på tv. Delvis läste jag att det var föräldrarna, eller mamman, som tyckte att det vore bra. Men oavsett om det är godkänt i förväg eller inte så känner jag samma slags känsla. Kanske inte exakt samma, men jag anser att begravningar ska ske i stillan ro – och det är ingen ro när tvkameror finns i närheten. Och det är ju trevligt att så många vill vara med om det, men är inte begravning till för de närmaste?
Kan förmodligen diskutera det där i all oändlighet.
Och det där med att ändra vägskyltarna. Det känns som om det är en del av feministernas kamp, könsneutralt. Men om jag fick välja skulle jag hellre ha en enda skuggbild av en människa på skyltarna där personen i fråga är hermafrodite istället, det om något vore roande.
Skoj förövrigt att jag nu har en sida att gå in på istället för enbart ett icke-klickbart-namn på min blogg som ibland kommenterar! :D Alltid trevligt att hitta folk.
1/5 2008 11:46
Hej Sussilago!
Vi är ju människor bakom bloggarna och det är väl egentligen det som räknas till sist. Jag beundrar din öppenhet och hoppas att du får allt det du önskar.
Det är inte lätt att bearbeta sorg, men jag tror absolut inte det görs i offentligheten. Där skulle tv stoppat. Det handlar om andra människors sorg också, inte bara familjens.
Jag tror att någon driver med oss och vägskyltarna. Ute i världen skrattar folk åt oss, som bryr sig om sånt här med gubbar på vägskyltar. De är säkert avundsjuka. Bara för att de inte kan säga Herr Gårman på sina egna språk. En komplott helt enkelt. De har lyckats!
Sussilago, ha det så bra i helgen! Kram Dana
1/5 2008 12:52
Hej igen!
Tack för de vänliga orden!
Och jag blev ännu gladare när jag såg att du länkat till min blogg, och det spred sig ett litet leende i ansiktet när jag läste “..både öppen och ambivalent”. Det känns så mitt i prick!
Kram och ha en underbar helg!
1/5 2008 12:57
Rara Sussilago!
It takes one to know one! sägs det. Tack för leendet.
Kram
Dana