Musiken i mitt liv 7.

Så kommer den sista delen av viktiga musikaliska upplevelser, som påverkat mig i livet. Inte går det att begränsa sig till det jag redan har skrivit, men någonstans ska jag dra en gräns. Och den går här.
Musik jag ännu inte skrivit om är den klassiska. Inte heller den irländska. Eller den sakrala. Hm… så vad gör jag? Ingen aning än.
Min mamma spelade klassiskt piano och blockflöjt när jag var liten och bodde hemma. Då var det svårt att inte bli påverkad av det. Och jag kan lyssna på det också idag, och tycka om det. Sen finns musik som jag inte hörde då, men som jag hört som vuxen, till exempel Arvo Pärt. Jag spelade ett stycke för cello och piano, tillsammans med en kompis en period, Spiegel im Spiegel. Till synes enkelt, men svårt. Vi kom igenom stycket och jag är verkligen stolt över det framförandet vi gjorde inför publik. Vägen dit, att öva och lyssna in harmonierna var både utmanande och fint. Jag växte av vilja och inte ge upp.

I kören sjunger vi Bach, Mozart, Händel och annat. Musik gjord till Guds ära. Den är också viktig för mig. Körsatser, svårare än jag vet inte vad, och med en dirigent som tror på sin kör. Musik som tar sig in i kroppen, på cellnivå ibland. Den ska liksom sjungas och mogna allteftersom. Ibland under flera år.
Det finns annan musik också som sjungs i kören och i kyrkan. Underbar musik som får örat och kroppen att sjunga av lycka. Jag väljer Lacrimosa ur Mozarts Requiem här.

En period i livet var jag på Irland några gånger. Där hörde jag den irländska, levande musiken på pubar och i konserthallar. Den finns också i mitt hjärta. Jag blir glad av stämningen i den musiken.
Så vad ska jag bjuda på den här sjunde dagen på året? Hm…. Operamusiken är inte självklar. Jag lärde mig tycka om den genom en skolföreställning av Trollflöjten. Här duetten med Papageno och Papagena.

Och Under över alla under har jag inte skrivit om, inte heller Lisa Nilsson, Monica Zetterlund, Povel Ramel, Ted Gärdestad och tusen till. Alla är viktiga fast på olika sätt.
Och det finns inga gränser. Musiken är GRÄNSLÖS.

2 svar på ”Musiken i mitt liv 7.

  1. Kolossalt bra och intressant skrivet! Det har varit et stort nöje att läsa om din musik i livet Dana! Tack så jättemycket! Becca

  2. Vad skoj att du uppskattat det. Varsågod! Och det har varit kul att skriva och fundera med och liksom se musiken som en livskarta. Och vad kommer härnäst? Melody Gardot är en ny bekantskap som jag uppskattar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.