Så fort ett år gick och nu är det adventstid igen. Tomtarna har blivit synliga och i halvmörkret står de och planerar den närmaste tiden hos mig. Jag får inte veta något. Och jag tror inte att de såg att jag smög på dem. Det är ju så i juletider att vi har hemligheter och pysslar med sånt som ännu inte ska uppenbara sig för andra. Fast vad vet jag? Ingenting. Vad såg du? Ingenting. Vad gjorde du? Ingenting. Det är bästa svaret på alla nyfikna frågor. Och ibland också helt sant.

Igår började jag sätta upp ljusen inför advent. Inte tjuvstarta. Det är en vits att vänta och låta dagarna ha sin magiska tjusning. Barnet i mig gillar det här med advent, adventskalendern, S:t Nikolaus, födelsedag, Lucia, skolavslutning, fler födelsedagar och dagen före dopparedagen. Men sen? Jag vet ingenting – än. Du okända framtid.
Tomtarna stod nog och planerade något för mig, helt säkert så.
God första advent!